Nördic Knitting

Nu är både resåren och första diagrammet till mysteriemössan färdigstickade och så här ser Johannes resultat ut.

Johanne har stickat i ett merinogarn från The Loopy Ewe

Johanne stickar i ett garn som är aningen tjockare än det hon använde till sin mysteriemössa förra året så masktätheten blir lite annorlunda. Det är ett superwashbehandlat merinogarn från The Loopy Ewe, en online garnbutik i USA. Det är butikens eget garn och heter The Solid Series. Det är ganska trevligt att sticka med, ingen favorit – men det finns i 90 härliga färger.

Den här gången blev det en flerfärgad resår i 2 räta, 2 aviga och den blev också lite längre, ca 3,5 cm.

Lägg gärna upp bilder på instagram och tagga dem #nördicknitting och #mysteriemössan2016. Eller mejla en bild till bloggen så kan vi visa den här. Det blir så spännande att se alla varianter som växer fram. Det finns faktiskt redan några första bilder på instagram att titta på!

Nu har också diagram nummer 2 kommit – hoppas att det inte blir för svårt att välja. Det är lite större än de andra diagrammen, så vi väntar en extra dag innan diagram nummer 3 kommer så att det inte ska bli för stressigt att hinna sticka färdigt.

RÄTTELSE! Johanne hade räknat fel när det gällde ökningarna efter resåren. De ska inte göras efter var 4:e maska utan efter var 3:e maska för att det ska stämma med antalet maskor.

Johanne valde bården med ekorrar eftersom hon just nu är sjukligt förtjust i ekorrar. Och de här ekorrarna var extra charmiga eftersom de ser lite spattiga ut.

Johannes mössa med ekorrar

Bården kommer från något gammalt häfte med broderidiagram som Johanne har i sin samling.

Hoppas att alla fortfarande är med och tycker att det är kul! Skicka gärna in bilder hit till bloggen eller lägg upp dem på instagram med hashtaggen nördicknitting och mysteriemössa2016.

Det är också många som lagt upp sitt projekt på Ravelry för den som är nyfiken på att se vad andra har valt att sticka.

Nu är det dags för diagram 3 – lycka till med att välja bland alla olika varianter!

PS! I del 3 som skickades ut igår var det flera dokumentblad med av misstag. Det var några av skisserna till följande delar men inte till alla. Det var alltså inte diagrammen till hela mössan som råkade följa med.
Nytt dokument för del 3 med bara en bård i fem varianter har nu skickats ut.

Det är inte lätt att hinna med att sticka något under tiden innan jul och man får ta varje tillfälle i akt. Och mellan akterna är det ju paus, så då kan man passa på att sticka några varv... (höhöhö)

Under pausen i Nötknäpparen på Operan en vecka innan jul.

Som av en lycklig slump valde Johanne att sticka tredje bården i lite rött garn så att den matchade ridån.

Lite wild and crazy med en ny färg i bården!

Några stickar mysteriemössan i bara två färger medan andra byter färger i varje bård. Det är så kul att kolla hur olika alla mössorna blir.

Nu finns diagram till del 4 på Ravelry och det är dags att börja med hoptagningarna. Är det några frågor så går det bra att kommentera det här inlägget eller att skicka ett mejl via kontaktformuläret. Och hjälp gärna varandra om vi inte inte hinner svara på en gång.

Gott Nytt År!

önskar Johanne och Heléne

Om det är någon som har problem med hoptagningarna på mössan så finns det bra instruktionsfilmer på Youtube. De flesta är på engelska, som denna (med lite dåligt ljud) väldigt korta och tydliga.

Om man vill leta efter flera filmer så ska man söka på termen double decrease eller SL2tog, K1, P2SSO.

På svenska finns ingen riktig översättning, men något liknande heter dubbel överdragshoptaning och den förträffliga Ulla Engquist (författare till två teknikböcker som är ett måste i varje stickares bibliotek) har gjort en mycket tydlig instruktionsfilm på svenska.

Hon gör lite annorlunda, men resultatet blir detsamma och som allt Ulla gör otroligt snyggt och prydligt.

Det fiffiga med en dubbel överdragshoptagning är att man minskar två maskor på samma gång och att det blir väldigt mycket snyggare (obs! personlig åsikt) eftersom det inte blir några "glipor" mellan maskorna. Denna minskning används gärna i skotska tams (baskrar).

Nu har mysteriestickningen kommit en bra bit på väg och den kan se ut på massor av olika sätt. Om det finns någon som är bra på matte och kan räkna på hur många varianter det kan bli så skulle det vara roligt att höra.

Efter att det fjärde diagrammet är stickat och ser Johannes mössa ut så här. Lite lagom galen.

Vi har ju sagt att mönstret är lite som om man blandade fair isle med hönsestrikk. Eller som i det här fallet ekorrstrikk!

Bård 1 och bård 4 är lite lika men ändå olika.

Om det är någon mer som tycker att ekorrar är sjukt gulliga så finns ett instagramkonto som heter this_girl_is_a_squirrel som Johanne kan rekommendera varmt. Alla borde få ha en tam ekorre faktiskt! Men det verkar vara svårt att få tag på sådana, så i brist på annat får man ha fejk-ekorrar. Eller hur?

Oj, det börjar kanske bli en samling...

Så här blev det femte diagrammet – men rött är en svår färg att fotografera.

Hoppas att alla hoptagningar har gått bra. Är det någon som har några frågor så går det bra att ställa dem i kommentarerna här på bloggen eller mejla oss. Vi ska göra vårt bästa att hjälpa till!

Många börjar bli klara med sina mysteriemössor och flera har redan börjat på en till! Det är ju precis vad vi önskade oss i julklapp – att mönstret skulle kännas kul att sticka för att man får vara med och bestämma hur mössan ska se ut.

Och precis som vi också önskade har en snäll och begåvad stickare räknat ut hur många varianter det kan bli med alla mönsterbårder – och det kan bli... (trumvirvel) 187 500 olika alternativ!

Vi säger ett stort TACK till Anna Larsson som gjorde uträkningen.

Johannes egen mössa blev lite lagom knasig med de spattiga ekorrarna och en massa blandade bårder. Nu när den är blockad och klar är det bara att inse att den blev för stor... I alla fall för Johannes lilla huvud.

En stor plåtburk med rätt diameter funkar bra.

Så går det när man inte stickar en provlapp eller ens bryr sig om att mäta mössan medan stickningen pågår. Trots att man inser att garnet var lite tjockare än det som användes i förra årets mysteriemössa.

Ovanpå plåtburken ligger en hattstock av trä med en fin rund form.

Men en del gillar ju mössor med lite häng, så det finns säkert någon som kan använda den. Eller så kan man ha den som avskräckande exempel nästa gång man känner att det är för jobbigt att ta fram måttbandet!

Helénes mössa stickades i ett handfärgat , så kallat, gradientgarn från norska NorneYarn. Det blev lite mer lyckad storleksmässigt– och väldigt sobert snygg i stjärnmönstret och de grå nyanserna.

Heléne blockar med hjälp av plastpåsar – nya favoritmetoden!

På ravelry finns nu många projekt att titta på och på instagram kan man söka på #mysteriemössan2016.

Och även Heléne har börjat på en mysteriemössa nummer 2, som blir väldigt olika denna.

Ett stort tack till alla som har köpt mönstret och därmed stöttat podden!

Och det har varit både roligt och spännande att få följa dem som varit med och mysteriestickat. Ingen mössa har blivit den andra lik – men så otroligt fina.

Erika och Heléne i Tallinn december 2016

I början av december reste Heléne till Tallinn tillsammans med några goda stickkamrater, däribland Erika Åberg. På väg tillbaka spelade de in ett samtal om Erikas senaste bok.

Det här är Erikas tredje stickbok!

För nästan ett år sedan medverkade Erika i avsnitt 20 av Nördic Knitting. Då pratade vi om gotländsk stickning och mönster. Men i det här avsnittet handlar det (nästan) bara om boken Sticka vantar, sockor och lite till.

Inledningsvis pratar de lite sitt besök i Tallinn och de hemslöjdsbutiker som ligger i gamla stan. En annan ny bok nämns; Aino Praaklis senaste bok om estniska vantmönster.

I sommar kommer Erika också att medverka som kursledare vid Sätergläntans stickvecka den 18-22 juni. Och vi får också förhandstips om den stickstämma som planeras på Gotland i början av augusti i år.

Hör gärna av er med synpunkter på Nördic Knitting - kommentera här på bloggen eller använd kontaktformuläret här i högerspalten.

Lyssna på avsnitt 45 här eller i din mobilapp!

Så många snygga mysteriemössor det har stickats! Vi är imponerade. Själva har vi stickat två var, men tänker inte stoppa där. Det finns ju så många kombinationer att prova.

Två av Johannes mysteriemössor till vänster och Helénes ena till höger.

Titta gärna på hashtaggen #mysteriemössan2016 på instagram så dyker det upp massor av mössor, några sobra, andra färgglada. Verkligen fair isle-goes-hönsestrikk!
Och på Ravelry finns förstås alla projekt som lagts upp under mönstret Mysteriemössan2016

Helénes Muhu-inspirerade mössa i garn köpt i Estland.

Och för den som fått blodad tand när det gäller att experimentera med olika stickmönster så finns det en kul tävling som norska designern Pinneguri (Ann Myhre) har instiftat. Man får göra om ett av hennes mönster på vilket sätt man vill och blir det bra så kan man vinna ett fint pris. Kolla mer på Anns blogg: Pinneguris tävling

Heléne blockade sin mössa med hjälp av plastpåsar.

Det här poddavsnittet handlar ju om att förstå stickmönster och som de folkskolelärar-wannabes vi är så kände vi oss manade att förklara lite. Det är ju inte alltid vi begriper allt heller... förstås.

Heléne kämpar just nu med en rätstickad sjal i tre färger som ska vara parallellstickning på hennes jobb. Det är Color affection av Veera Välimäki och det gäller att få till ökningarna på ett snyggt sätt. Heléne sitter nog och googlar och kollar Ravelry i detta nu...

Helénes lite sobrare variant med stjärnmönstret i norskt garn.

Andra användbara länkar vi tar upp är en uppläggning för tå-upp sockor som heter Judy's Magic Cast On och en avmaskning för tå-upp sockor som heter Jeny's Surprisingly Stretchy Bind Off.
Jo, det är lätt att blanda ihop dem, vilket vi också gör lite medan vi diskuterar.

Snyggt stjärnmönster på toppen också!

Eftersom detta är Helénes specialgren så tipsar hon också om bra uppläggningar för resårer på vantar och sockor:
German Twisted Cast On (Lucy Neatby visar)
Estonian Cast On for Sock Knitting (Nancy Bush visar)

Johannes ekorrmössa fick rätt mycket "häng" i bak.

Det finns förstås olika sätt att öka också: Knitting Increases

På engelska är de heller inte eniga när det gäller sticktermer. Brittisk engelska skiljer sig från amerikans engelska ibland och det är inte lätt att hålla rätt på vem det är som säger vad – men här kommer en länk som handlar om: Yarn Forward vs. Yarn Over

Söta hjärtan på toppen blev också rätt bra.

Eftersom det hunnit bli ett nytt år funderar vi lite över om vi har några nyårslöften när det gäller stickning men – SPOILER ALERT – ingen av oss har i alla fall lovat att vi ska sluta köpa garn.

Heléne tänker kanske prova på lite patentstickning sedan hon träffade på Nancy Marchant - patentstickningens okrönta drottning.
Johanne tipsar också om patentstickaren Julie knits in Paris som finns på Instagram.

Hon funderar på om hon äntligen ska ta itu med koftan Eala bhan av Alice Starmore för att ha något som matchar kilten.

Förra årets mysteriemössa längst upp stickades i
andra garner och blev därför ganska mycket mindre.

Heléne vet redan nu att hon kommer att delta i Craft camp 9-15 juli 2017 som är en estnisk slöjdvecka med deltagare från många olika länder.

Foto: Elise Florman

Och så undrar vi om någon annan har hittat på något kul nyårslöfte som handlar om stickning? Lämna gärna en kommentar och berätta!

Och lyssna på avsnittet här eller i din smartphone!

Tillsammans med Karin Larsson som har garnbutiken Litet Nystan försöker Johanne och Heléne reda ut vad det kan finnas för trender inom stickning.

Vad är det för mönster som är populära nu, vad för slags garner vill stickare ha och vilka färger är det som gäller?

Jo, det händer att Karin från Litet Nystan gör hembesök
för att kolla att garnerna hon har sålt har det bra...

Som nördig stickare kan man ju alltid roa sig med att iaktta om det verkar vara ute eller inne med stickning medan man lugnt stickar vidare på något långsamt och krångligt...

På Ravelry kan man hitta en lista över vilka mönster som stickare världen över tycker är intressanta att kolla in just nu. Den ändras hela tiden. Så här såg den ut precis när detta blogginlägg skrevs.

Vi nämner också sjalen Waiting for Rain, som är en kul blandning av rätstickning och spetsmönster.

Om du har gjort några iakttagelser eller någon kul trendspaning får du gärna lämna en kommentar! Och lyssna på avsnittet om trender här eller i din smartphone.

I Finland möts öst och väst och galen stickning uppstår.
Så står det (nästan) i Susanne Pagolds bok Stickat från Norden, som vi varmt rekommenderar. Om man har turen att hitta den på något antikvariat.

Sök på antikvariat eller bibliotek!

De är galet bra på att sticka i Finland. Det finns flera nya finska designers som gör fantastiska mönster. Och då menar vi inte alternativt fantastiska utan fantastiska på riktigt.

(Ravelrylänkar:) Tuulia Salmela, Veera Välimäki och det galet fina magasinet Ulla.

Förr i tiden kunde man förstås också sticka i Finland. I Nådendal gick man man ur huse på 1700-talet och stickade så galet mycket för att kunna försörja sig att det nästan blev förbjudet att sticka på offentliga platser.

Flickorna i Österbotten stickade flitigt på sin hemgift från det att de var små, eftersom den skulle ha ett särskilt syfte när de blev lite äldre. Mer säger vi inte här utan hör mer om det i podden...

Det finns fantastiskt krångliga vantar från Rovaniemi som kräver att man kan hålla rätt på tio färger samtidigt – som intarsiastickas. Både Heléne och Yarn Harlot har provat.

Yarn Harlots blogginlägg från kursen i Rovaniemi Mittens med Susanna Hansson (2007).

Och sedan har vi de berömda Korsnäströjorna... Finska stickare som behöver en ordentlig utmaning lägger nämligen till lite krånglig virkning – på virknål 2 och i flera färger. Men så blir resultatet helt fantastiskt. En tröja att dö för.

Greppa stickningen och se filmen om tröjorna från Korsnäs hembygdsförening!

Dödergök (som heter Erika) har gjort en Korsnäströja till sin man Per och på hennes blogg kan man läsa om hur det gick till i inlägget Det galna korsnäsprojektet. Erika gjorde ett eget mönsterdiagram som tillsammans med många bra tips finns på hennes Ravelrysida för den som också vill gå ner sig i Korsnästräsket.

Ett tips är man kan börja med en vante som en slags provlapp (t.ex. vanten Oline). Det gjorde Erica Sjölund, som kommer från Korsnäs men nu bor i Sverige.

Erikas fina korsnäsvante med mönster
som brukar kallas Livets träd.

Hennes mormor Verna Lenlund har gjort flera Korsnäströjor och Erica har nu börjat på sin första.

Erica har kommit en bra bit på väg med sin Korsnäströja
med ett virkat mönster hon bara sett på en annan tröja.

Hon har också gjort en mössa. Den fina och festliga bården med dansande kvinnor är väldigt populär att använda på tröjorna.

Så snyggt virkad kant på Ericas mössa!

Erica tipsade om hembygdsföreningens hemsida. Om man klickar på bilden av tröjan får man upp en annan bild där Ericas mormor sitter och stickar längst ner till höger! Ericas morfar Joel är också med på bilden, längst upp till vänster står han iförd en Korsnäströja. Och bredvid honom står Martin som har på sig en Korsnäströja i det mönster som Erica nu gör.

Det är samma Martin som varit med och gjort boken Korsnäströjor förr och nu av Gretel och Martin Dahlberg som vore roligt att få tag på. Men den kom också på 1980-talet.

Det finns ett par gamla finska vantböcker som kommit i nyutgåva.

Kirjokintaita av Mary Olki från 40-talet

Vantbok av Eeva Haavisto från 50-talet

Det finns en del fint finskt garn och Johannes favorit är Silla, merino+silke från Wetterhoff. Heléne gillar det nu tyvärr utgågna Satakieli.

Finska är ju lätt! Börja med väsentligheterna i denna ordlista:

Lanka – garn
Neulonta– stickning
Virkkaus– virkning
Lankakauppa– garnaffär
Villa– ull
Puuvilla– bomull
Pellava– lin
Puikot– stickor.

Ordlistan kommer från bloggen Garndrömmar där man också kan läsa om finsk stickning.

Och den 6-9 juli är det Knit Fest i Jyveskylä!

Och nu måste både Johanne och Heléne jobba lite på sina virk-skills, för de är det inte mycket bevänt med. Under tiden kan ni andra lyssna på avsnittet här eller i en smartphone!

Alla som levde i Sverige på 1970- och tidigt 1980-tal vet vilken svår tid det var – när Shetlandsgarn var mer svåråtkomligt än knark (även om varken Heléne eller Johanne var tillräckligt försigkomna för att ha testat sanningshalten i detta påstående).

Gunnel med tröjan från Lerwick

Men in på scenen, som en räddande ängel, trädde då Gunnel Melchers – Sveriges första (och då enda) importör av nämnda garn. En sann pionjär. Hennes adress Klyftvägen i Bromma har idag en smått legendarisk klang för alla tidiga diggare av Fair Isle-stickning.

Oktröjan med den märkliga ärmstickningen...

Och i förra veckan fick vi ~~göra en pilgrimsfärd~~ hälsa på hemma hos Gunnel och träda ned i hennes källare där det fortfarande finns hyllor som dignar av fibrer från Shetlandsfår i alla regnbågens färger.

Den mesta sålda tröjan är Från mörkt till ljust, som är omnämnd tidigare i detta inlägg. Och Gunnel berättade att när intresset var som störst i mitten av 1980-talet fick man ställa sig i telefonkö för att få komma fram och beställa.

Helénes klipp från tidningen Vi.

En annan bestseller var "tröjan från Lerwick" från Uuve Snidares bok Fiskartröjor och även publicerad i tidningen Vi. Heléne har redan stickat den i blått och Johanne ska nu sticka den i originalfärgerna – i originalgarnerna! Vem hade trott att det skulle vara möjligt detta nådens år 2017?

Tröja i lite äldre färger – fyrtiotal?

Vi nämner också några andra mönsterböcker, som A Shetland Pattern Book av Maggie Smith och Maggie Twatt (gammal och svår att få tag på) och A Shetlanders Fair Isle Graph Book, som finns att köpa från Jamieson & Smith.

Prinsen av Wales tröja som Gunnel återskapat efter målningen.

Gunnel hade plockat fram en rejäl hög med tröjor att titta på – och vi var inte svårtrugade utan högg glatt in. Vi vände och vred och granskade insidor – men vill tillägga att inga tröjor kom till skada under kvällen...

Stickord på shetländska – bara att börja öva!

Om det finns någon mer som är sugen på lite äkta vintage shetlandsgarn direkt från Gunnels källare (jo, vi lämnade kvar några härvor av hänsyn till er andra – sjysst va?!) går det bra att kontakta henne på mejladressen: gunnel.melchersATtele2.se (byt ut AT mot @)

Lyssna på intervjun med Gunnel Melchers i en smartphone eller här:

Medan vi funderar lite på hur torftigt livet skulle ha varit för oss om det inte vore för Gunnel – och inte bara för oss.

För utan Gunnel hade vi ju aldrig upptäckt Alice Starmore.
Och utan Alice Starmore hade vi ju aldrig gjort Nördic Knitting...
(Hoppsan! Sa vi det där sista högt?)

Vi firar att podden fyller två år just idag genom att släppa avsnitt 50 – som är extra långt och innehållsrikt!

Först frågar vi ut varandra ~~i bästa skjutjärnsstil~~ på ett småputtrigt sätt: Vad har vi stickat som vi skämts för? Har någon av oss varit med om ett sticktrauma? Handen på hjärtat – skulle vi vilja jobba med stickning på heltid? Och om vi fick välja en tidsålder att besöka för att titta på stickning – vilken skulle det bli?

Spoiler alert: Vi nämner återigen Helénes hönsestrikkade 70-talsslipover...

Helénes FANTASTISKA krokodilslipover! Hönsestrikk FTW.

I första avsnittet pratade vi mest om Alice Starmore och nu återvänder vi till henne, bläddrar i alla Johannes böcker (utom en som hon inte hittade) och diskuterar vilka mönster vi har stickat, misslyckats med att sticka eller skulle vilja sticka (alla eller nästan alla).

Johannes samling av Starmoreböcker (en saknas)

För nu ska vi sätta igång vår Starmore-knitalong och hoppas att många vill vara med och sticka med oss. Passa på att prova nu när vi kan hjälpa till om det blir några svårigheter.

Johannes garn matchade kilten helt perfekt!

Vi har inte bestämt någon riktig deadline, utan det får ta den tid det tar. Det är också fritt fram att välja vilket mönster man vill – det finns 263 på Ravelry att titta på. Både flerfärgsstickade, med ytmönster och flätmönster.

De tre mest populära flätmönstrade Starmoretröjorna är Na Craga, Irish Moss, och St Enda.
De tre mest populära flerfärgsmönstrade är Oregon, Rona och Meadowsweet.

Oregon är mest populär bland stickarna på Ravelry!

Och eftersom det är lätt att gå ner sig i list-träsket så kommer här en lista på alla Starmoretröjor Johanne har stickat:

Elizabethan Jacket
Elizabeth I
St Brigid
Donegal
Kells Sweater
Henry VIII

Ruggigt gammal bild – Henry har hängt med ett tag!

Och både Johanne och Heléne har stickat Cromarty.

Johanne i sin Cromarty för *några* år sedan.

Om man vill börja med några lite enklare Starmoremönster så kommer här en lista över det också:

Roscalie Vest
Flora Jacket
Rona
St Enda
Oregon mössa, halskrage och vanter
Capillfolium mössa, halskrage och vantar
Maud mössa, halskrage och vantar

Söta Maud mössa, halskrage och vantar

Boken Tudor Roses har precis kommit ut som paperback och kan köpas från Alice Starmores egen websida Virtual Yarns.

Men man kan också få tag på Aran Knitting och Alice Starmore´s Book of Fair Isle Knitting på adlibris.

En del mönster kan man också få när man köper garnet, men ibland måste man ha själva boken – vilket beror på att Alice inte själv har upphovsrätten till dessa mönster.

Och som en liten present kommer här HELA LISTANöver böcker Alice har gett ut:

Scandinavian Knitwear (1981)
Knitting from the British Islands (1982)
Children´s Knitting From Many Lands (1983)
Alice Starmores Book of Fair Isle Knitting (1988)
Sweaters For Men (1988)
The Celtic Collection (1992)
The Scottish Collection (1992)
Charts for Colour Knitting (1992)
Fishermen´s Sweaters (1993)
A Scottish Garland (häfte 1993)
Celtic Needlepoint (1994)
American Portraits (häfte 1994)
In The Hebrides (1995)
Stillwater (1996)
Pacific Coast Highway (1997)
Aran Knitting (1997)
The Children´s Collection (med dottern Jade 2000)

Nu vill Heléne sticka koftan Mary Tudor från gamla Tudor Roses (som är nästan en helt annan bok än den nya Tudor Roses).

Gamla Tudor Roses med Mary Tudor på omslaget.

Johanne vill sticka Eala Bhan som är ett nytt mönster i den senare utgivna Aran Knitting. Obs! Nu har hon också äntligen lärt sig hur Eala Bhan ska uttalas och att det betyder vita svanen.

Och eftersom den troligtvis tar lång tid att sticka så hinner man banta lite under tiden så att man kommer i den färdiga koftan när den är klar... är tanken.

Men det ska bli en grön svan, inte en lila.

Mot slutet av poddavsnittet blir det rena Oscarsgalan med en massa tack till alla som har lyssnat och kommenterat under de här två åren. Och till alla som köpt mönstret till Mysteriemössan och stöttat oss.

TACK!

Lyssna nu på avsnitt 50 och fira med oss genom att vara med och sticka mer Starmore!

För att få tid att sticka och prata om färger lite mer kommer Johanne att ha en några timmar längre kurs i färglära lördagen den 29 april i Stockholm.

Här följer all information – du anmäler dig genom att mejla mig och det är principen först till kvarn som gäller. Är det något du undrar går det också bra att mejla.

Att välja färger som passar ihop
och gör att mönstret syns bra på samma gång
kan vara en utmaning – som man säger...

Färglära för stickaremed fördjupning om Fair Isle-mönstren från Shetlandsöarna.

Plats: Högalid i Stockholm (t-bana Hornstull)

Tid: lördagen den 29 april, kl 10–15

Pris: 650 kr

Jag börjar med att berätta färgernas historia. Sedan följer en lektion i förenklad färglära med tyngdpunkt på hur man ska tänka när man kombinerar två eller flera färger i flerfärgsstickning.

Att välja färger är svårt – och spännande! Ibland blir det oväntat bra, ibland inte… Särskilt intressant är användandet av färger i mönster från Shetlandsöarna, så vi kommer att fördjupa oss lite i Fair Isle-stickningens färgmagi.

Du kommer att få sticka provlappar med restgarner du haft med och prova så många färgkombinationer du hinner sticka under dagen och vi diskuterar sedan gemensamt hur resultaten blev.

Jag kommer att ha med stickade plagg som exempel på både lyckade – och misslyckade färgkombinationer!

Förkunskaper: Detta är ingen nybörjarkurs utan du måste kunna sticka med två färger.

Fika ingår, men inte lunch. Vi går iväg och äter eller om man vill ha med sig något.

Meddela gärna eventuella allergier eller om det är något du inte tål.

Anmälan: anmäl dig genom att mejla till johanne.landinATgmail.com (byt ut AT mot @) Ange ditt fullständiga namn och telefonnummer.

Obs! Anmälan är bindande. Efter bekräftelse om att du har fått en plats ska betalningen vara gjord inom tre bankdagar.

Villkor för deltagande:

Om det blir för få anmälda deltagare eller om jag blir sjuk ställs kursen in och du får då tillbaka hela deltagaravgiften.

Om du blir sjuk eller inte kan/vill gå kursen gäller följande:

Om jag lyckas hitta någon annan deltagare som kan ta din plats får du tillbaka deltagaravgiften.

Om jag inte lyckas hitta någon ersättare till din plats får du inte tillbaka din deltagaravgift.

Om du är på ett stickevent och får syn på Maria Gustafsson kan du vara säker på att du lyckats pricka in en bra tillställning. Maria är nämligen en mästare på att hitta de roligaste garnfesterna och de intressantaste stickfestivalerna!

Maria i sin sjal Sally som nyligen låg på heta listan på Ravelry!

Maria har åkt ända till Japan för att vara med på ett nordiskt sticksymposium anordnat av danska tidningen Gavstrik.
Hon har varit på Shetlandsöarna, deltagit i svenska stickstämmor och på stickläger i Finland... Stickfest i Väst och Fårfesten i Kil har hon heller inte missat!

Maria har massor att berätta om allt hon upplevt. Ibland är det inte själva stickningen som gjort djupast intryck utan det kan lika gärna vara att få se inlandsisen på Grönland.

Maria älskar att utforska nya sticktekniker och lär sig hellre något nytt än återanvänder något gammalt. Även om hon är väldigt förtjust i tvåändsstickning som hon lärde sig på en kurs i Dala-Floda (samma kurs som vi pratar om i detta avsnitt). Därför är hon ofta anlitad som kursledare, till exempel på Strik Bornholm (nästa gång 2018) och Knitwork i Stockholm i maj.

Nu senast var hon på den ganska nya Edinburgh Yarn Festival, som var en trevlig tillställning där Maria fick träffa sin idol Kate Davies. Det berättar hon mer om i podden.

Nu till sommaren satsar hon på Hantverksdmarknaden i Riga– som kommer att vara något alldeles extra kan vi lova som redan varit där. Lyssna gärna på avsnittet av Nördic Knitting som handlar om just den!

Maria har förstås inte rest färdigt på långa vägar utan drömmer också om att göra en liten hemslöjdsresa till Peru.

Hon har också haft en egen garnbutik som hette Marias garn (och numera heter Litet Nystan). Nu har hon i stället hemsidan och bloggen med samma namn – Marias Garn.
Du hittar också Maria på Facebook och Instagram.

Några andra intressanta stickevent vi diskuterar med Maria hittar du länkar till här – hela listan:

Sätergläntan
Stick och spinn på Gotland 2017
Oslo strikkefestival
Bergen strikkefestival
Stickklubben Stockholm
Stockholm Night Knitters
Stickigt som händer
Berlin Knits
Sheep and Wool Festival, Rhinebeck
Shetland Wool Week
Craft Camp

Är du nyfiken på hur hon hittar alla roliga stickevent så ska du lyssna på intervjun med Maria!

Och har du själv något bra tips får du gärna lämna en kommentar eller kontakta oss via kontaktformuläret som finns här på sidan.

Att nysta garn är vanligtvis en väldigt kontemplativ stund i Johannes liv, men när hon senast stod och nystade Shetlandsgarn slog det henne vad Brexit kommer att innebära: nämligen att det blir både krångligare och dyrare att köpa garn från Storbritannien.

Jajamensan. Det kommer att bli lika krångligt
och dyrt som att köpa garn från Norge!

Visst finns det mycket annat fint garn, men nu råkar hon ha utvecklat ett tungt missbruk av just shetländska fibrer i regnbågens alla färger (ägna gärna en stund åt att begrunda allvaret i detta och skicka henne sedan en uppmuntrande tanke).

Det finns bara en sak att göra (förstås) och det är att börja hamstraJamieson´soch Jamieson & Smith´s redan nu. Det finns ingen tid att förlora. Virtual Yarnskit kommer naturligtvis också att bli dyrare...

Alltså hur tänkte de när de röstade?! Och nu när det hastigt och lustigt bestämdes att det blir nyval i Storbritannien i juni kan processen gå ännu fortare.

Med anledning av denna annalkande katastrof handlar det senaste avsnittet om brittiskt garn och brittiska mönsterformgivare – samt en brittisk stickguru.

Det första garnföretagen vi nämner är Patons & Baldwins som också är det äldsta. Det finns en del av deras mönster gratis att hämta. Kolla t.ex. in sockorna med "fair isle-mönster" som vi nämner. Och bland allt som Johanne samlat på sig finns ett ett par gamla häftiga häften!

Fina fynd från Ebay

Mannen som utnämnts till Storbritanniens första och största stickstjärna är James Norbury– som var en bestämd herre med sina egna idéer och egna tv-program där han hade möjlighet att framföra dem. Han gjorde också stickbeskrivningar för just Patons & Baldwins.

Embed from Getty Images

James ser ut att kunna ha en egen podd med namnet Nördic Knitting om man säger så...

Vi nämner också Sirdar, ett företag vars historia startade i slutet av 1800-talet. Självklart kan man fortfarande köpa deras garner.

Ett betydligt yngre garnföretag som är mer känt i Sverige är Rowan, som ligger i Yorkshire i norra England i den förtjusande lilla staden Holmfirth.

Holmfirth fotograferat av Richard Harvery

Rowangarner var väldigt populära här under 1990-talet och finns fortfarande att köpa. Många brittiska formgivare har jobbat för och med Rowan. Men störst av alla var förstås Kaffe Fassett– som vi kommer att tillägna ett helt eget avsnitt så småningom. Han är ju heller inte britt, utan amerikan.

I stället inleder vi med att berätta om Debbie Bliss, som har sitt eget garnmärke och gjort massor med mönster. Några finns gratis och hon har också en sida med tips till stickare!

Debbie Bliss

Debbie Bliss har fått medalj av engelska drottningen för sina insatser för hantverk, men coolast är nog att hon sålt en stickad krukväxt till Elton John.

Louisa Harding har jobbat för Rowan och lärde sig att göra mönster av ingen mindre än Kaffe Fasset himself. Nu har hon sitt eget garnmärke med bara cashmeregarner som heter Yarntelier.

Det finns en trevlig intervju med Louisa att titta på – hon verkar så sympatisk.

Sasha Kagangör helt otroliga stickmönster som är mer som konstverk. Mycket intarsiastickning. Hon är en äkta hippie som flyttade ut på landet i Wales på 1960-talet och fick sin stickverksamhet att växa – hennes tröjor har burits av kändisar som Woody Allen, Mia Farrow och Cher.

Sasha Kagan

Annabel Fox gjorde ännu mer kompicerade mönster i intarsia. Hon lärde sig sticka när hon gick på konsthögskola av en vän och det ändrade hennes liv. Hon ändrade inriktning och läste mode och textil och startade ett företag för att sälja sina handstickade tröjor.

Kim Hargreaves började på Rowan redan som tonåring och var ledande designer där under många år och satte sin prägel på garner och mönster. Nu har hon sitt eget företag som heter Kim, men verkar fortfarande samarbeta med Rowan och göra mönster för deras garner.

Kim Hargreaves

Marie Wallin har också jobbat för Rowan som deras huvuddesigner, men har sedan några år tillbaka ett eget företag. Hon gör egna böcker och kit och håller workshops hemma i Leicestershire. En rolig idé är hennes workshop holidays som heter Fair isle by the Sea och Fair isle on the Farm. Hon har också en Fair isle-klubb där man får prova att sticka olika mönster och sy ihop alla lappar till en ~~rejäl~~ gigantisk filt.

Marie Wallin

Jean Mossär en flitig formgivare, som även hon har jobbat för Rowan, dessutom besatt av olika sticktekniker. Hon håller gärna workshops och lär ut teknikerna och hon brukar arrangera stickresor tillsammans med sin man (men just nu har de ett sabbatsår). Hon är även musiker och vegetarian och har en trevlig blogg som fortfarande uppdateras.
Det går att lyssna på hur Jean låter när hon blir intervjuad i en engelsk podcast.

Jean Moss

Lyssna och lär om allt brittiskt och skynda sedan att fylla på i garnlagret!
Avsnitt 52: Bevare oss för Brexit!

Under den danska Knitwork-festivalens sista dag, den 21 maj kl 12 kommer vi att hålla föredrag om vår ungdoms ljuva stickvår – som lyckligt nog inföll under 80-talet när stickningen was everywhere!

Om vi skulle behöva inspiration så finns det lite att läsa...

Då stickade man inte särskilt långsamt och krångligt utan snabbt och enkelt. Det gjorde även vi nördiga stickare. Med stora stickor, i rejäla färgsjok, luftigt och lätt!

Här är en kort intervju som vi gjort med oss själva om vad vi kommer att prata om:

Kommer vi att prata om Kaffe Fassett?
– Självklart!

Glassiga pastellfärger?
– Jajamensan!

Stickade benvärmare?
– Troligtvis.

Mohairgarn?
– Gissa en gång!

Biljetter kan man köpa här.

När kom de första stickböckerna på svenska?

Vem var det som skrev och vilka var det som köpte de första svenska stickböckerna?

Förstår man beskrivningarna så att man fortfarande kan sticka mönster som gavs ut på 1800-talet?

Och vad för slags mönster var det?

Vi hade frågorna – Hanna hade svaren!

Hanna Bäckströmär nämligen doktorand i textilvetenskap på Uppsala universitet och skriver på en avhandling om stick- och virkböcker som kom ut på 1800-talet.

Märkligt nog kom det ut hela fyra böcker på 1840-talet och sedan kom det en femte bok först 1865.

Och så här ser en riktig bestseller ut!

Trots ett väldigt litet format så innehöll denna
140-sidiga bok inte mindre än 80 beskrivningar!

Hanna har gått grundligt tillväga i sin forskning och till och med provstickat flera av mönstren.

Det var mest spetsmönster i böckerna.

Ett del mönster lever kvar än idag. Detta finns både i Skottland och Estland, men med olika namn.

Ser det ut som vågor eller som ett träd?

Instruktionerna var fåordiga och många beslut lämnades åt stickerskan – som om man ska sticka mönstret fram och tillbaka eller runt och sedan klippa upp.

Hanna upptäckte att det helt enkelt inte
fungerade att sticka fram- och tillbaka.

Det var inte alltid så noga med exakt hur man skulle sticka ihop två maskor så att det blev lika snyggt på båda sidor.

De här proverna som Hanna har stickat ser stora ut på bild, men var gjorda i oerhört tunt garn – mest bomull – och med stickor 1,5.

Det finns mer 1800-talsstickning att titta på i digitalt museum, som denna fina provremsa. Och denna handarbetsväska i påfågelsmönster. Och några flera fina stickade spetsremsor.

Hanna har också själv fått prova på att göra mönster till en bok som heter Sticka retro!
Hon har förstås använt ett av de gamla 1800-talsmönstren som inspiration till ett par fina muddar.

Skira muddar i tunt garn som ger rätta känslan.

Om tre år ska hennes avhandling vara klar förhoppningsvis och då kommer Hanna att ha forskat fram ännu fler intressanta saker om vad man/kvinnor stickade på 1800-talet.

Men redan nu har hon massor att berätta – så lyssna på avsnittet här eller i din smartphone.

För att fira den 17 maj ordentligt bjuder vi på fyrahundra år norsk stickhistoria!

Det mesta är hämtat från boken Strikking i Norge av Anne Kjellberg från 1987.

Stickningen i Norge skiljer sig inte så mycket från stickningen i Sverige de första 300-350 åren. Men sedan händer det något. Nu är de mästare på stickning! De är bättre på allt.

Det finns, till exempel, fler gamla silkesjackor bevarade i Norge än i Sverige. Elva stycken, plus fragment av en tolfte. Och fortfarande stickas det dräktjackor i Norge som tar avstamp i de gamla silkesjackorna från 1600-talet.

Detalj från en fin dräktjacka med reliefmönster.

Nystickad norsk variant av spedetröjan med fina dekorationsband.

Men de mest kända tröjorna är förstås de som stickades i Setesdal – med det klassiska oxomönstret i en bård vid axlarna och luser på bålen och ärmarna. Och den mest kända tröjan i den traditionen är förstås Mariusgenseren som vi diskuterat tidigare i avsnitt 33 som handlade om upphovsrätt. För det blev ju en rättstvist om vem som hade skapat den första tröjan med just det speciella mönstret.

Ett sådant ståhej har det minsann aldrig blivit kring något svenskt stickat! Då märker man att stickningen har en särställning i Norge som den saknar här.

Selbuvantar saknar vi också. Det var en kvinna som hette Marit Gulsetbrua, senare Emstad, som stickade den första vita vanten med en åttabladsros (eller stjärna som vi säger på svenska) i svart på ovansidan, ett enklare mönster på undersiden och tumkil (förstås!)

Selbuvantar på Husfliden i Oslo. Bara att välja och vraka!

Selbuvantarna blev omåttligt populära och är det fortfarande.
Men det finns andra fina vantar också, med de typiska dräktbroderierna.

Hemslöjdskonsulenten Carina Olsson har ca 400 vantar i
sin privata samling och dessa två gamla godingar är norska.

Och det här är den fantastiska Carina med vantarna!

Carina räddar gamla vantar till eftervärlden genom att köpa dem eller byta sig till dem genom att sticka ett par nya, likadana till ägaren. Vilken välgärning!

Den som vill läsa mer om Selbuvantar och kanske sticka ett par egna kan vi verkligen rekommendera att investera i den ganska nya boken Selbuvotter av Anne Bårdsgård. Den går att köpa här i Sverige.

En annan fin och ganska ny mönsterbok är Stora vantboken av Jorid Lindvik. Den är dessutom översatt till svenska!

Den som hellre vill se Selbuvantar IRL kan bege sig till Selbu bygdemuseum, där det finns en stor stickutställning. Som tur är har museet även en bra hemsida där man kan tillbringa en stor del av sin vakna tid när man läst klart det här blogginlägget.

Ett stort tack till Anne som tålmodigt förklarat vad olika norska ord betyder. Följ henne gärna på Instagram där hon heter asalmanakk och bland annat visar sina fina experiment med att växtfärga garn.

Anne är en medlem i Vottelaget och det
skymtar fler kända medlemmar i bakgrunden...

Vi vill önska alla våra norska lyssnare en koselig 17 mai! Och här följer nu avsnittet om norsk strikking som du kan lyssna på i din smartphone eller direkt här på bloggen.

Den ovanligt kyliga våren har gjort att man knappt fattat att det snart är sommar. Men hörrni, snart är det sommar – och på Nördic Knitting har vi börjat ladda med planering av semesterstickning.

Som vanligt är det spetssjalar som hägrar. Därför kommer här en liten present till alla lyssnare: beskrivningen till Avigmaskans sjal som Heléne gjort för länge sedan och nu har fräschat upp!

Här har vi fått låna en fin bild på sjalen av maritasmaskor.blogspot.com

Det som utmärker en utmärkt semesterstickning är att den ska vara portabel och ha någorlunda lättfattlig beskrivning – gärna en som går att memorera. Den här spetssjalen tickar alla boxar som man säger...

Johanne har ju redan varit ute och farit en del i Europa under våren. Först fyllde hennes man 50 år och skulle nödvändigtvis fira det utomlands. Det blev München i södra Tyskland. Där finns det många garnaffärer, men den allra mest speciella ligger lite utanför i den lilla staden Pfaffenhofen... vi talar förstås om Wollmeisebutiken.

Men eftersom Johanne numera har Wollmeisegarn runt hörnet hemma i Stockholm blev det inget besök i Pfaffenhofen denna gång. I stället tog hon elcykeln till Die Mercerie.

I förgrunden syns garnet från Quince & Co,
men det var inte "rätt sort".

Det fanns lite allt möjligt att köpa, inte bara garn.

En trevlig butik på det hela taget
och man kunde fika och dricka kaffe längst in.

Efter München bar det av till Paris och där hann Johanne med två besök i garnbutiker. Först LÓisivethe, där hon varit tidigare.

På onsdagar är det stick-café,
som är så populärt att man måste boka plats.

Som hörs på namnet så kan man både handla garn och dricka te/kaffe och fika i denna butik. Är detta en trend, månntro?

Småhärvorna lockade till köp, men...

Även här fanns garn från Quince & Co, men fel sort.

Den andra garnbutiken hette passande nog La Droguerie. Här köper man sina droger helt enkelt! (Fritt översatt från franska.) Och här slog Johanne till på ett par 30-gramskoner med glittrigt mohairgarn.

Stor, tydligt skylt som gör att man kan lyckas upptäcka butiken av en slump!

Färgglada härvor möter i entrén.

Det fanns både knappar och tyger och annat tillbehör. Men ingen cafédel.

Heléne tog det istället mycket lugnt och stillsamt på hemmaplan. Kristihimmelshelgen tillbringades "på pensionat" med mycket stickning och trevligt umgänge.

I det här kamratgänget har det blivit en tradition att träffas just den här helgen på Syninge kursgård.

Det blev en skönt uppsluppen stämning när vi pratade om semester och stickning. Men vi kom ändå ihåg att nämna några av våra favorittips inför sommarens spetsstickning.

Här är länkar till Garnstudio för de olika hopstickningar vi pratar om i avsnittet.

Sticka ihop 2 m rätt = lutar åt höger
Överdragshoptagning = lutar åt vänster
SSK = lutar åt vänster
Centrerad dubbel hoptagning=mittmaskan centreras, 2 m minskas på var sida

I höst väntar nya resor. Johanne ska vara reseguide på en stickresa till Skottland den 12-16 oktober. Resans mål är en ganska ny stickfestival i Inverness som verkar väldigt lockande. Kolla gärna alla workshops på programmet. Och så ska vi bo på pensionat där man kan sitta och stickmysa tillsammans på kvällarna.

Ett besök på ett spinneri ingår – och så kommer Johanne att berätta och hålla workshop om Fair Isle-stickning och färglära som passar bra när man åker till stickningens förlovade land. Här kan ni läsa mer om resan och anmäla intresse genom att mejla annaATscotlandstours.se (byt ut AT mot @)

För den som inte vill åka så långt som till Skottland så kommer Johannes kurs i Färglära med fördjupning om Fair Isle-stickning att hållas utanför Ludvika den 17 september. Läs mer om den på Vävglädje.

Johanne vill också gärna visa upp sitt bästa loppisfynd 2017 alla kategorier: 2 nystan Angorina Lyx som fanns på en loppis i Norrtälje för 5 kr/styck. Så värda! Johanne var lika upphetsad som Knut Knutsson i Antikrundan brukar vara när han hittar någon riktigt gammal raritet när hon rotade fram dessa rosa raringar längst in i en låda...

Finns det någon nu levande stickare (född före 1980)
som inte har stickat i Angorina Lyx?

Och så ett sticktips för sommarens glada fester: björnbärsmönstret! Lyssna på avsnitt 55 här (eller via din app) så får du veta när du INTE ska ge dig på att sticka det.

Vår expert på Lettlands stickning: Ligita Veigurs

I Lettland har stickningen verkligen varit livsviktig och är det fortfarande. Ligita Veigurs är född i Sverige av lettiska föräldrar, så hon är tvåspråkig och stickare förstås! Hon ägnar sig, bland annat, åt att importera vantar från Lettland till Sverige och kan berätta det mest om de traditionella mönstren och vad symbolerna betyder.

Att mönstren överlevde ockupationstiden då Lettland var en del av Sovjetunionen berodde på att man stickade i hemlighet. Det var ett sätt att hålla fast vid sina rötter och den egna kulturen. När Lettland blev självständigt betydde det att man kunde välja mönster och färger fritt och det fick stickningen att blomma som aldrig förr.

Det märks fortfarande när man besöker Lettland att det stickas överallt.

Gärna på stickor 1,5 och tunna ullgarner. Behöver vi ens påpeka att det är sådant vi gillar här på Nördic Knitting eller är vi tjatigare än din mamma då?

En av höjdpunkterna för stickälskare är den årliga Hantverksmarknaden i på det Etnografiska friluftsmuseet i Riga. Ligita besöker marknaden nästan varje år och har sett hur den växer och förändras.

Försäljarna är klädda i folkdräkt förstås!

Den perfekta souveniren. Antagligen stickad på 1,5 mm.

Experiment med nya färger ser det ut som.

Ligita berättar att stickningen fortfarande utvecklas, man provar gärna nya mönster och andra färger än de traditionella. Det är ett levande hantverk i högsta grad!

Skulle vi våga kombinera färger på det här sättet i Sverige?

Det är lite som om man skulle ha en jättestor hantverksmarknad på Skansen som alla hållit på och jobbat inför i ett års tid. Här finns allt, inte bara stickat. Kolla gärna in denna visning på nätet. Men varning! Sedan vill man åka dit.

Den här boken ovan kom Johannes man hem med för några år sedan. Den visar hur man skapar ett stickmönster genom att börja med att rita ett enkelt kors. Oerhört fin men svår att förstå om man inte kan lettiska... (Och gissa hur Johanne vet det).

En äldre stickbok som Ligita tog med och visade med en titel som bara hon kunde uttala. Om man har tur går den att hitta på antikvariat. Det är en riktig raritet.

Som tur är finns det nyare böcker som fortfarande går att köpa. Som den här av Maruta Grasmane.

Den finns på museet för folkdräkter Sena Klets centralt i Riga. Ett bra ställe att besöka för att se stickade plagg om man råkar befinna sig i Riga när det inte är marknad. Och runtom i Lettland är det mindre marknader hela tiden där man kan köpa stickade vantar och sockor.

Det är också på Sena Klets hemsida man kan anmäla sig till höstens stickretreat i Lettland.

Den här fina lettiska vantboken har kommit på engelska nu också. Man kan köpa den av Ligita, som har några ex kvar.

P.S. Det finns fortfarande platser kvar på Johannes stickresa till Skottland i höst. Det finns nu ett mer detaljerat program som man kan få härifrån.

Kom och hälsa på mig i Högländerna vettja!

Vill man inte åka så långt så kan man i stället vara med på Sticksymposium i Linköping med temat Sticka retro. Heléne har en av kurserna om hur man stickar mönster och vågar klippa!

Och vill man veta varför stickningen alltid har varit och fortfarande är så livsviktig i Lettland så ska man lyssna på det här!

Mysteriets första del klar!

Mysteriets andra del klar!

Mysteriemössans tredje del klar!

Överdragshoptagning

Mysteriemössans fjärde och femte delar klara!

Mysteriet är löst! (än en gång)

45. På väg hem från Tallinn med Erika Åberg

46. Så blir du stickningens Zlatan!

47. Är vi trendiga nu?

48. Stickning i Finland – helt galet krånglig!

49. Gunnel Melchers – vår räddare i nöden!

50. Sticka mer Starmore!

Lär mer om färger!

51. Maria – mitt i garnhändelsernas centrum

52. Bevare oss för Brexit!

Mohair-ligt föredrag om 80-talet!

53. Hanna nystar i stickböckernas historia

54. Ja vi elsker denne strikking!

55. Snart semester(stickning) igen!

56. Livsviktig stickning i Lettland