När man börjar sticka vantar kan det vara svårt att sluta. Vilket är rätt bra med tanke på att vantar måste vara det plagg som man lättast tappar bort.
 |
| Tumkilen är antagligen en norsk uppfinning. |
En instickad tumkil gör vanten mer ergonomisk och skönare att ha på sig. Tumkilen kan också bli en vacker dekoration på den annars lite tråkigare baksidan.
 |
| Johannes vantar som har både tumkil innan tummen och en omvänd tumkil efter tummen. |
 |
| Heléne älskar sina strumpstickor, medan Johanne alltid stickar med två rundstickor i stället för strumpstickor. |
Heléne har ett bra sätt att få till snygga ihoptagningar på toppen av vanten. Hon stickar in en kontrasttråd mellan de två maskorna som stickas ihop, då täpper man till glipan som annars kan bildas.
Om ni nu undrar hur Helénes alldeles lilla lillfinger ser ut så kan ni titta på bilden här nedan.
Det fina vantmönstret heter Eve av designern Julia Müller och kallar sig Laris Design, på Ravelry.
Men Heléne vill inte rekommendera att man sätter pärlor på vantar som man tänker ha på sig när man går till affären och handlar och ska bära hem tunga kassar. Då gnager pärlorna hål på både vantarna och händer.
En kvinna som har en stor samling vantar är Erika Nordvall Falck. Hon har mer än 100 vantar från Norrbotten i sin samling och många är samiska. Men så började hon också samla på vantar redan som tonåring, eftersom hon var intresserad av traditionella mönster redan då.
 |
| Erika Nordvall Falck med några av sina vantar från Norrbotten. |
När hon var på Nordiska muséets stick-café i höstas berättade Erika, bland annat, att man kan se på vantarnas mönster och färger varifrån i Norrbotten de kommer. Däremot finns det ingenting som visar om det är en man eller kvinna som ska bära vantarna.
 |
| Härliga färgkombinationer som är typiska för samiska vantar. De enfärgade vantarna i raden under är gjorda med mönster som mer påminner om flätstickning. |
Hon hade också hittat en bok från 1673 där stickning i Norrbotten omnämns. Ungefär samtidigt brukar man säga att stickningen för första gången kom till Sverige – men till Halland.
Erika har också räddat Skaite-Marias vantar undan förgängelsen. Skaite-Maria i Jokkmokk stickade vantar och kombinerade mönster som ingen annan kring förra sekelskiftet och Erikas dokumentation av och beskrivning till vantarna hittar du här.
Erikas pappas kusin var Teres Torgrim, som också är en kändis i världen av stickade vantar. Hon var den som tecknade av mönstren på gravvantar från 1600-1700-talet när kyrkan i Jukkasjärvi renoverades 1947.
Det finns en tvåändsstickad vante som med säkerhet kan dateras till 1688 – men kan vara också äldre. Den hittades vid Borns hyttegård i Falun 1974.
Men allra äldst är Sten Svantesson Stures vante från 1500-talet. Den finns i Uppsala Domkyrkas museum. Men vanten är antagligen inte stickad i Sverige.
Men allra äldst är Sten Svantesson Stures vante från 1500-talet. Den finns i Uppsala Domkyrkas museum. Men vanten är antagligen inte stickad i Sverige.
 |
| Den lilla lilla vanten (bara 8 cm bred) ligger i en monter i Skattkammaren, Domkyrkan i Uppsalas museum. |
Lite länkar:
Hermanna Stengård föddes 1860 på Gotland, hon samlade in gamla plagg och tecknade ner mönstren, en fantastisk kulturgärning. Hennes bok "Gotländsk sticksöm" kom nyligen i nytryck.
Titta gärna i Nordiska museets digitala arkiv.
Katarina Wiberg har ett bra tips för hur man gör för att få tummarna gjorda, sticka dem innan hela vanten är färdig!
Fjärde avsnittet av Nördic Knitting handlar alltså (mest) om vantar. Du kan lyssna här, direkt i din dator, eller ladda ner det till din telefon.
Fjärde avsnittet av Nördic Knitting handlar alltså (mest) om vantar. Du kan lyssna här, direkt i din dator, eller ladda ner det till din telefon.