Vi börjar med en samling vackra vantar i en gudomlig kombination av tvåändsstickning och påsömsbroderi. Med kavelfrans inte att förglömma.
Man kan inte ha för mycket kavelfrans!
![]()
![]()
![]()
De är verkligen inte rädda för lite färg i Dala-Floda. Titta bara på den här läckra virkade spetskanten i neonrosa, limegrönt och rött.
![]()
![]()
Och så här ser ärmarna ut innan de färgas röda. Just det här mönstret är från Gagnef, en grannsocken till Dala-Floda.
![]()
En av kurslärarna på stick- och broderikursen vi var på är Anna-Karin Jobs Arnberg, äkta Flokulla och hemslöjdskonsulent. Här visar hon upp ett tusenblomsterförkläde i yllemuslin som man hade till dräkten när man skulle vara som finast.
![]()
Och det här är Gisela Arnberg, Anna-Karins svärmor som är en enastående tvåändsstickare.
![]()
![]()
Dala-Floda Värdshus kan vi varmt rekommendera. Även till de stackare som inte stickar. Här kan ni trösta er med god, ekologisk mat, vacker miljö och ett varmt och vänligt omhändertagande.
Till årets stick- och broderkurs finns det fortfarande ett fåtal platser kvar. Kolla här!
![]()
Lite länkar:
Ivar som vi nämner är Ivar Asplund som har kurser i tvåändsstickning.
Dödergök är ju Dödergök, som också har kurser i tvåändsstickning.
Laila Durans har gjort underbara böcker med många bilder från Dala-Floda. Du hittar böckerna här.
Boken med gamla broderimönster från Tyskland heter Alte Volkskunst, Kreuzstich ein werkbuch och ser ut så här. Att titeln är på tyska är inget att hänga upp sig på, för den innehåller bara en massa blad med korsstygn på.
Och så här lyriska låter vi när vi pratar om Dala-Floda:
Man kan inte ha för mycket kavelfrans!
En dräktjacka med tvåändsstickade ärmar och grönt liv. De längsgående ränderna mellan stjärnorna kallas stegar. Ökningarna görs vid sidan av stegarna.
Lägg märke till hur stjärnorna blir större i takt med att ärmen blir vidare.
Jackan kan knäppas både åt höger och åt vänster. Praktiskt om man spiller när man äter, då är det bara att knäppa jackan åt andra hållet, så syns inte fläcken!
De är verkligen inte rädda för lite färg i Dala-Floda. Titta bara på den här läckra virkade spetskanten i neonrosa, limegrönt och rött.
De tätt stickade ärmarna är lika vackra på insidan som på utsidan. Stickningen är inte alls elastisk som "vanlig" stickning utan känns mer som vävt tyg.
En av kurslärarna på stick- och broderikursen vi var på är Anna-Karin Jobs Arnberg, äkta Flokulla och hemslöjdskonsulent. Här visar hon upp ett tusenblomsterförkläde i yllemuslin som man hade till dräkten när man skulle vara som finast.
Och det här är Gisela Arnberg, Anna-Karins svärmor som är en enastående tvåändsstickare.
Gisela, som flyttade till Dala-Floda från Örebro, säger blygsamt att hon bara stickat det som behövts. Att hon lärde sig att tvåändssticka var för att hennes son Matts (som är violinist i Stockholmsfilharmonikerna och riksspelman) måste ha en livtröja när han var med i spelmanslaget.
– Det var svårt att hitta någon som kunde lägga upp, men Lisas Karin kom ihåg. Hon var säkert över 80 när hon lärde mig, berättade Gisela.
Sedan stickade Gisela många tröjärmar och vantar. Garnet kom förstås från Wåhlstedts.
Dala-Floda Värdshus kan vi varmt rekommendera. Även till de stackare som inte stickar. Här kan ni trösta er med god, ekologisk mat, vacker miljö och ett varmt och vänligt omhändertagande.
Till årets stick- och broderkurs finns det fortfarande ett fåtal platser kvar. Kolla här!
Lite länkar:
Ivar som vi nämner är Ivar Asplund som har kurser i tvåändsstickning.
Dödergök är ju Dödergök, som också har kurser i tvåändsstickning.
Laila Durans har gjort underbara böcker med många bilder från Dala-Floda. Du hittar böckerna här.
Boken med gamla broderimönster från Tyskland heter Alte Volkskunst, Kreuzstich ein werkbuch och ser ut så här. Att titeln är på tyska är inget att hänga upp sig på, för den innehåller bara en massa blad med korsstygn på.
Och så här lyriska låter vi när vi pratar om Dala-Floda: